| Skribentforside • Hjælp • A–Å • Projekter • Bekendtgørelser • Kontakt Wikipedia |
| Ugens artikel Blodmider eller flåter (Ixodida) er en orden af mider som lever af at suge blod fra hvirveldyr. Flåter er parasitiske spindlere, der er en del af overordenen Parasitiformes. Voksne flåter er ca. 3 til 5 mm lange afhængigt af alder, køn, art og graden af "opsvulming". Flåter er eksterne parasitter, der lever af at spise blod fra pattedyr, fugle og nogle gange krybdyr og padder. De ældste kendte flåtfossiler er fra kridttiden, omkring 100 millioner år gamle. Flåter er vidt udbredte over hele verden, især i varme, fugtige klimaer. Flåter tilhører to hovedfamilier, Ixodidae eller "hårde flåter" med rygskjold, og Argasidae eller "bløde flåter" uden rygskjold. Nuttalliella, en flåtslægt fra det sydlige Afrika, repræsenterer den mest primitive nulevende flåtlinje. De voksne har æg-/pæreformede kroppe (idiosomer), som bliver fyldt med blod, når de tager føde til sig, og otte ben. Deres forkrop og hoved og bagkrop er helt sammenvoksede. Ud over at have et hårdt skjold på ryggen, kendt som scutum, har "hårde flåter" en næblignende struktur forrest, der indeholder munddelene, mens "bløde flåter" har munddelene på undersiden af kroppen. Flåter lokaliserer potentielle værter ved at fornemme lugt, kropsvarme, fugt og/eller vibrationer i omgivelserne. Flåter har fire stadier i deres livscyklus, nemlig æg, larve, nymfe og voksen. Flåter, der tilhører Ixodidae-familien, gennemgår enten en livscyklus med én, to eller tre værter. Argasid-flåter har op til syv nymfestadier, der hver især kræver blodindtagelse, og som sådan gennemgår Argasid-flåter en livscyklus med flere værter. På grund af deres hæmatofage (blodsugende) kost fungerer flåter som vektorer (smittebærere) for mange alvorlige sygdomme, der rammer mennesker og andre dyr. I Danmark kendes 30 arter af flåter. Flåter med dansk navn omfatter: duemide (Argas reflexus), engflåt (Dermacentor reticulatus), husflåt (Rhipicephalus sanguineus) og skovflåt (Ixodes ricinus). (Læs mere..) Arkiv Dagens skandinaviske artikel Kinesiska muren är en serie militära försvarsmurar i norra Kina byggda i omgångar från 300-talet f.Kr. fram till första delen av 1600-talet. De idag existerande delarna av muren har en total längd på ungefär 6 000 km som tillsammans med diken och naturliga barriärer skapar en 8 850 km lång försvarslinje. Murarna, som löper i områden i anslutning till Kinas historiskt nordliga gräns, uppfördes huvudsakligen för att skydda Kina från nordliga nomadstammar. Murarna är byggda med packad jord, sten eller tegel. Vid några tillfällen i historien har muren forcerats av anfall från norr som till exempel när Djingis khan 1215 erövrade Peking och 1644 när Qingdynastin erövrade Mingdynastins Kina. Skapandet av den kinesiska muren tillskrivs ofta Kinas första kejsare Qin Shi Huangdi efter att han på 200-talet f.Kr. utökat och sammankopplat tidigare existerande murar till en lång försvarslinje. Den absolut största delen av kinesiska muren som finns kvar idag och som den dominerande delen av alla turister besöker utanför Peking byggdes i slutet av 1500-talet under tiden för Mingdynastin. Kinesiska muren är jordens längsta byggnadsverk, världens största militära försvarsstruktur och en av världens mest besökta turistattraktioner. Sedan 1987 är kinesiska muren listad av Unesco som världsarv, och 2007 blev kinesiska muren vald som ett av världens sju nya underverk. Läs merAktuelle begivenheder Ruslands invasion af Ukraine • Israel-Hamaskrigen
Flere aktuelle begivenheder Dagens billede
Arkiv | |